Annons:
Etiketterartikelövrigtintervjuer
Läst 17224 ggr
Intehärutandär
12/10/13, 2:30 PM

Fakta om de klassiska jul-livsmedlen

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Hur kommer det sig att vi använder oss av vört, saffran, pepparkakskryddor m.m. just till julen?

Mandeln i gröten troligtvis är en gammal sed från slutet av 1800-talet, då det främst handlade om vem av husets ogifta flickor som skulle få mandeln och på så vis då även få turen att bli gift under det kommande året.

Pepparkakor har anor från 1300-talet.

Förr bakade man pepparkakor på peppar. Ju rikare man var ju mer peppar kryddade man med.

Kryddstyrkan i pepparkakor gjorde att pepparkakan ansågs ha en medicinsk effekt.

Julkorven kräver egentligen ingen köttkvarn, för den första kvarnen kom först år 1890 från Huskvarna och julkorv åt man innan dess.

Socker var på 1700-talet så dyrt att man förvarade det i låsta sockerskrin.

För hundra år sedan, i södra Sverige, var grisen hårdvaluta. Därför åt man istället gädda på julafton.

Kokar du köttbullarna innan du steker dem blir de garanterat runda.

Kustfiskarnas bästa julrätt förr i världen var ålen.

Senap som krydda är känd från bland annat indiska samhällen cirka 3000 f.Kr., men det var framför allt romarna som lärde sig uppskatta dess kulinariska möjligheter. Från Rom spred den sig snabbt till Frankrike.

I Norden blev senap en folklig krydda under medeltidens slut, då främst i Danmark och Skåne. I resten av Sverige var senapen länge en krydda för rikt folk. Speciellt tillredde man den till julen som "skånsk senap", då frön från svartsenap krossades genom att en järnkula rullades över dem i en skål 

Jäst, som vi använder vid brödbak, kom först vid sekelskiftet. Innan jästen "uppfanns" använde man vört. Eftersom julen var storbakens tid är det numera vanligt att vi bakar just vörtbröd.

Öl bryggde man förr bara till stora helger eller fester: gravöl, taklagsöl, julöl, barnöl. Till vardags drack man svagdricka eller enbärsdricka.

Förr var vetemjölet, som måste köpas, en lyx till färskbrödet till julen.

Saffran kommer från märkena i en krokus. Varje blomma har 3 märken och för att få ett kilo saffran krävs över 100 000 blommor.

Ett vanligt trick för att göra märkena i krokusblomman tyngre - och därigenom tjäna mer pengar - är att låta dem suga upp honung eller olja.

I Romarriket framställdes ett honungspiller med saffran och myrra som gavs vid leversjukdomar.

Från 1500-talets Sverige blandades saffran in i mediciner mot magsjukdomar.

Vörtbrödet hör hemma främst i Mellansverige och är från början ett herrskapsbröd som sedan blev allmogens festbröd.

Där vörtbrödet har sin äldre tradition uppskattades det för sin sötmas skull och för att det var en välkommen omväxling till det osötade brödet. Man tillsatte vört som man hade tillgång till när man bryggde öl, vanligen inför de stora helgerna. Vörten gav en ny smak och sötma till brödet. Vörtbröd är en relativt ny företeelse i Skåne och de andra södra landskapen. Anledningen till att vörtbrödet fått en landsomfattande spridning inför jul och påsk, de stora mathelgerna, är att de stora bagerierna marknadsfört vörtbrödet som ett helgbröd. I de södra landskapen är det vanligare med russin i vörtbrödet än i de traditionella vörtbrödslandskapen.

Gör din egen vört:

1) Välj ett halvmörkt malt.

2) Blanda malten med 65-70 gradigt vatten och låt stå i en timme (mäskning).

3) Sila bort malten och koka upp.

Nu har du fått en helt egen vört som du kan välja hur mycket du vill koncentrera genom att koka bort vätska.

Alternativ: Använd svagdricka eller mörk porter, koka till halv reduktion.

Julbordet har sina rötter i vikingarnas midvinterblot, men få av rätterna på dagens julbord är från äldre tider, med dopp i grytan, julkorv och lutfisk i som undantag. Flera idag allmänt accepterade julbordsrätter, som köttbullar, julskinka, prinskorv och gravlax, blev inte vanliga förrän under 1900-talet, och köttbullarna blev först vanliga under 1970-talet.

Få av de rätter som i dag är populära åts under julen även innan 1800-talet. Få undantag är kalvsyltan och julkorven, medan julskinka, prinskorv, gravlax, ägghalvor med löjrom, sill, rödkålssallader och så vidare är senare julrätter. Julskinkan blev inte vanlig förrän under 1900-talet, eftersom skinkan, som kommer från en fin del av grisen, förr sparades till senare tillfällen. Istället serverades då ofta grishuvud. Under 1700-talet blev skinkan vanlig på vissa herrgårdar, men inte hos allmänheten. Flera av de gamla rätterna, som även inkluderar grisfötter, blir allt ovanligare på julbordet.

Recept:

Julkorv.

Senap

Julskinka

Jansson

Vörtbröd

Julknäcke

Mumma

Köttbullar

Källfakta:

SverigesRadio.

Koka ihop.

Brödinstitutet

Wikipedia

  • Redigerat 1/11/22, 10:46 AM av Carmarino
Annons:
[Vegg]
12/12/13, 9:03 AM
#1

Vilken intressant läsning, tack! 😃

Upp till toppen
Annons: